med hjärta av plast. med bultande hjärta.
inte längre beslagtaget, undangömt, i skåpet med de vassa föremålen bakom murarna i norr.
det bultar nu. det bultar verkligen. för livet. och inte enbart för överlevnad.
jag är bortom sjukdomen.
jag är hitom sjukdomen.
jag är på andra sidan sjukdomen.
och jag går aldrig tillbaka.
5 kommentarer:
jag förstår dig, jag har själv blivit ledsen för samma sak...
kramisar, Carin
Tror jag varit in på din lunar också för längesen.. Kram, fortsätt kämpa!
Jag vet hur det känns!
du fattas mej
Jag förstår PRECIS din känsla. Och säkert många med mig.
Skicka en kommentar