ibland saknar jag dej

"vi skulle klara vad som helst,
vi skulle aldrig säga nej.
och vad du anförtror åt mig
ska jag anförtro åt dig."




jag höll om dej,
jag satt brevid dej
på det smutsgula golvet
i korridoren på psyk.
på golvet i rökrummet,
där färgen för länge sedan
slutat att vara vit.
jag torkade dina tårar
och lyssnade till din tystnad
den som de sönderstressade i vitt
aldrig ville kännas vid.
på nåt sätt vill jag tro
att det fortfarande betyder,
men jag är inte så säker längre.